Hej allesammans.

Idag är det fint väder, har tagit en promenad med hundarna och funderat lite. Det är nästan sjukt hur livet förändras med tiden. Från att vara lik alla andra till att vara sig själv, speciell. Det är ju igentligen precis det som alla är. Speciella. Ingen är ju den andra lik.

Dagar som de här så saknar jag det jag hade förut. Jag hade massor av vänner och sånt. Vi gjorde alltid massor av roliga saker, dag som natt. Alla fanns för alla. Men vilka är ens vänner idag ? Vilka ser mig som en vän ? Vilka ser jag som en vän ? Det tänker jag inte skriva ut, ifall att man tror något. Jag lever inte för att såra andra, även om jag är medveten om att jag vänt ryggen till. Det har jag blandannat gjort för mitt eget skinn. Jag älskar skvaller och hemligheter men när folk snackar skit och drar en massa lögner blir det jobbigt. Speciellt om man alltid ska höra tre olika berättelser. Man ställer sig på en sida och sen kommer de andra och säger att det är fel. Hur vet man vem som pratar sanning ?  ´

I mitt liv så spelar sanning en stor roll. Om någon tycker att mitt hår eller sminka eller kläder eller vad som helst är fel/fult så är det bara att säga sånt istället för att gå till andra ock börja hålla på.

I det här inlägget kommer jag inte att godkänna några kommentarer och jag tycker att ni ska tänka efter , vad är en riktig vän ? Vad saknar ni ? 

Detta var allt från mig idag.

Kanske kommer något fint ikväll också. Eller ja, ni vet ju hur det är :)

/Em